2014-05-15
Nu var det riktigt länge sedan jag skrev något på hemsidan – så nu är det hög tid att berätta vad vi varit med om…….

Monográfica i Spanien och utställningar i Tyskland har vi hunnit med nu under våren men, jag tar det från början. Under flera år har jag m.fl besökt denna stora exteriörutställning i olika ständer i Spanien. Monográfica är en specialutställning för enbart Perro de Agua Español. På dessa utställningar brukar det vara sisådär 150 hundar, allt från valpar till veteraner. Så varför inte åka ner och ”ger Spanjorerna en match”. Den 29:de Monográfican skulle hållas i staden Sonseca den 5 april. Så vad gör vi Jenny, Hasse, Claes, hundarna ”Sallienallie”, ”Biggen”, ”Titti” och jag? Jo vi åker till Spanien. Den 31 mars packade vi husbilen ”Lillton” han heter så, då Hilton redan är ett taget namn på en hotellkedja. Resan började i Halland därefter flög länderna Danmark, Tyskland, Luxenburg och Frankrike förbi för att vi slutligen äntligen hamnade i Spanien. Den enda avstickaren vi gjorde var en tur i Moseldalen  På väg upp ur Moseldalen hamnade vi på en serpentinväg (ja ni vet säkert hur de kan se ut) absolut inte roligt med en husbil på 8½ meter och när man inte har en aning om vad man kommer att möta runt nästa hörn – jag var livrädd. Det kändes skönt att komma upp på en motorväg igen först då kunde jag pusta ut. Nåväl resan gick vidare och halvvägs in i Frankrike anslöt Nigel (mitt i natten) tillsammans med sina fem hundar (tre hanhundar och två tikar varav en i höglöp) han hade sträckkört från England. Så de finns de som är tokigare än vi var.  Utställningsdagen kom och i vanlig ordning är ingenting sig likt om man jämför med svenska utställningar. Att gå i katalogordning existerar inte. Att hålla tider existerar inte. Först gick tikvalpar därefter hanvalpar och så höll det på varannan tikklass och varannan hanhundar. Hundar visade huller om buller och vissa hundar var inne flera gånger – jag fattade inte nått. Men alla är glada och positiva och gratulerar varandra hejdlöst. Hur gick det för oss då? Jo det gick fint! ”Biggen” (yngst av alla juniorhannar) placerade sig 4:a av 16. ”Sallinalli” blev bästa championtik och 2.a totalt bland alla tikar. ”Titti” placerade sig som nummer 10 av 20 juniortikar. Å så var det dags för ytterligare en middag, massa mat och dryck, glada människor som oavbrutet pratar i munnen på varandra. Härlig stämning. När vi ända hade åkt denna långa väg så passade vi på att ställa ut våra hundar på Exposion National Canina (en C.A.C utställning) dagen därpå. Den utställningen gick också vår väg ”Biggen” fick en 5:e placering, ”Sallienallie” bästa championtik och en 2:a placering. På kvällen började hemfärden. Den 12 april och 635 mil senare var vi så hemma igen. Fyra vuxna och hundar i en husbil genom Europa är en trevlig upplevelse men att delta på en Monográfica med allt vad det innebär är en ännu större upplevelse. Rörigt så det förslår, huller om buller men bara glada miner och mañana, mañana betyder inte alls i morgon utan det betyder allt löser sig – och det gör det ju.

Sallienallie i Sonseca på 1:a plats

En månad senare så var det på det ”på det igen” för min del. Britta och jag åkte till Tyskland närmare bestämt Dortmund för att delta på två utställningar. Britta har ingen PdAE längre men hon fick följa med i alla fall. Avresa från Göteborg för att vakna upp i Tyskland. Man kan ju lugnt påstå att det är skillnad på utställningar och utställningar, om det var ”hela havet stormar” i Spanien så var det minutiös ordning och reda i Tyskland. Skulle en ras bedömmas klockan 09:20 så klev domaren in i ringen 09:20 och där med basta. Storslam för såväl ”Sallienallie” som för ”Biggen”. ”Sallienallie” tilldelades titeln VDH-Europa Sieger (Europavinnare) med placering BOB 2 och ”Biggen” fick titeln VDH-Europa Jugendsieger (Junior Europavinnare) med placering BOB 3. Många någorlunda glada ”konkurrenter” kom för att nyfiket inspektera dessa djur från Sverige. Alla var mycket intresserade av dem men, främst av att ”Sallienallie” hade stubbsvans (i Tyskland får man inte avla på stubbsvansade hundar vad jag förstår). Stillsamt firande på husbilsparkeringen men klockan 22:00 var det knäpp tyst, det såg vakterna till. Dag två inleddes med ett åska, blixt, ömsom hagel och ömsom ösregn, som sällan skådats. Men va gör väl det….man har ju vattenhundar. En ny stor dag inleddes med att ”Biggen” fick ytterligare en titel VDH- Frühjahrs-Jugendsieger (junior vår vinnare) ”Sallienallie” kammade hem titeln VDH- Frühjahrssieger (vår vinnare) och blev även BOB. Detta innebar att vi fick tillsammans med många andra hundar i grupp 8 äntra stora ringen. Klockan 17:20 var den utsatta tiden och klockan 17:10 var förhandsgranskningen klar klockan 17:20 prick, fick vi springa in i stora ringen. Det var verkligen en stor ring och runt om var det storbildsskärmar som visade varje hund då vi sprang in i ringen en och en samtidigt som vi presenterades under pompa och ståt. Döm om min förvåning då vi blev utplockade att stanna kvar i ringen bland de sex bästa. Placeringen total blev reserv för ”Sallienallie”. Ja vad ska man säga……..Heavy medal tour var ordet.

”Biggen” full fart i ringen